ur Om världen och omvärlden. (mina kursiveringar i citaten)
Karin Alnervik och Birgitta Kennedy skriver om pedagogistorna i Reggio Emilia:
"För oss var pedagogistan en person som var nära praktiken och en del av den, fast på ett annat sätt än pedagogerna och ateljeristan. Framförallt var pedagogistorna upptagna av att tillsammans förstå barnens lärande. Vi upplevde att de gjorde ett tillägg till pedagogernas berättelse och förståelse av barns läroprocesser genom sin teoretiska kompetens, genom att värna gemensamma värden och genom att vara en del av verksamheten, men ändå ha ett utifrånperspektiv."Pedagogistan:
synliggjorde pedagogernas arbete och reflektion för dem själva och andra
märkvärdiggjorde det dagliga pedagogiska arbetet mellan barn, pedagoger och familjer
såg till att samtalen fokuserade på barnens frågor och perspektiv och att detta blev utgångspunkten i personalens agerande
"Bildandet av en samarbetsallians bygger inte på idéer om att göra något med dem (de andra), dvs. barn, pedagoger och föräldrar, utan att göra något och tänka tillsammans. Det fråntar ingen ansvar, alla har ett särskilt ansvar - barnen, föräldrarna, pedagogerna och rektorn osv."fortsättning följer om pedagogistans specifika ansvar... ojojoj..
